I västvärlden överhopas vi av bilder. En del menar att vi lär oss att läsa bilder på samma sätt som vi lär oss läsa en bok. Hur är det med studeranden som aldrig gått i skolan? Möter de några bilder och lär de sig att tolka dem? Är sfi-lärare medvetna om vilka bilder man bör använda i skolan och använder sig alfabetiseringslärar av ?enklare? bilder i sin undervisning jämfört med andra lärare?Studien har haft en kvalitativ utgångspunkt med intervjuer av både lärare och elever. Det har visat sig att lärare i alfabetiseringsklasser i större utsträckning använder sig av ?enkla? bilder än vad lärare i andra klasser gör.

SammandragFranker (2007) gjorde en studie om vilka bilder lärare använder i alfabetisering medan syftet med denna uppsats är att tillfråga deltagare i alfabetiseringsundervisning vilka bilder de möter i sin undervisning, vilka bilder de tycker hjälper dem att lära sig svenska och som engagerar och gör att de använder språket. De metoder jag använder är gruppintervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att deltagarna mött många olika slags bildkategorier i sin undervisning. De har olika uppfattningar om nyttan av Bilder i undervisningen och av att producera egna bilder men majoriteten tycker att bilder underlättar förståelsen och tillägnandet av språket. Det som hjälper dem mest och som gör att de lär sig svenska och att kommunicera är läroboken. .

Genom kursmålen uppmanas svensklärare på gymnasiet att använda bilder och musik i sin undervisning och som blivande gymnasielärare i svenska väcktes frågor om hur verksamma lärare arbetar med detta. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka varför och hur lärare använder bilder och musik i svenskundervisningen. För att klargöra syftet har vi arbetat med följande frågeställningar: Varför anser lärare att det är relevant att använda bilder och musik i svenskundervisningen och hur använder de det? Anser lärare att de anpassar svenskundervisningen efter elevers olika sätt att lära? Vad vill lärare uppnå genom användandet av bilder och musik? Undersökningen grundar sig på intervjuer med fyra gymnasielärare och har bearbetats utifrån en kvalitativt inriktad metod. Vi har funnit att lärare använder bilder och musik dels som verktyg för eleverna, dels som verktyg för ämnet.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare arbetar med bilder som ett verktyg för språkutveckling i undervisningen. Forskningsområdet rör bilders förekomst i grundskolan. För att synliggöra bilder inom undervisning valde vi ett lärarperspektiv där vi intervjuat och samlat in enkäter som utgör vårt empiriska material. De teoretiska utgångspunkter vi valt att applicera på vårt resultat är teorier kring språkutveckling, bildspråk och bildanalys. Vårt materialinsamlande utmynnade i ett resultat som visar på att lärare använder bilder men delvis oreflekterat i sin undervisning.

Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka hur historielärare som undervisar i grundskolans senare år använder sig av bilderna som finns i elevernas läroböcker. Syftet är även dels att undersöka vilka bildgenrer som finns i läroböckerna och dels varit att se på hur bild och text samspelar med varandra. Jag upplevde under min egen skoltid att bilder snabbt bläddras förbi okommenterade. Kunde detta bero på lärares okunskap om bilder eller var bilder bara dekorativa? I denna undersökning presenteras teorier som exempelvis bildens roll i skolan, semiotik, bild som kvarleva, hur bilder väljs till läromedel och att bilder uppfattas olika beroende på vilken social och kulturell kontext vi kommer från. En kvalitativ undersökningsmetod blev vald till denna undersökning.

I det här arbetet har jag studerat hur lärare i svenska för invandrare (sfi) arbetar med sina elever med bilder och kommunikation. Syftet med undersökningen har varit att bidra med kunskap om sfi-lärares val av bilder för att få igång muntlig kommunikation i studieväg 1. Jag har genomfört en enkätundersökning på nätet med 105 deltagande lärare.Resultatet av undersökningen visar att mer än hälften av lärarna använder bilder varje dag. Bildmaterialet lärarna använder sig av är igenkännbara färgfotografier som föreställer olika händelser. Lärarna använder sig av många olika typer av bilder och materialet är utformat på ett varierat sätt.

Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare använder bilder för de yngsta barnens språkinlärning. Genom intervjuer med fyra förskollärare i olika åldrar undersökte jag hur de använder bilder som ett hjälpmedel för de yngsta barnens språkinlärning. Vidare genomförde jag videoobservationer i en barngrupp med åldrarna ett till två år, för att undersöka hur barnen interagerar med bilder.I studiens resultat framkommer förskollärarnas barnsyn, förhållningssätt och arbetssätt för ett arbete med bilder. Således visar det sig att samtliga förskollärare föredrar och ser positivt till att använda bilder som ett hjälpmedel för språkinlärning. Förskollärarna ser bilder som ett kommunikationshjälpmedel för barnen att uttrycka sig både med språklig och icke språklig kommunikation.

I detta examensarbete intresserar vi oss för gymnasielärares bildanvändande i undervisningen. Att dagens samhälle präglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhålla sig till bildmediet. Det faktum att skolans undervisning idag till stora delar baseras på text gör att vissa elever missgynnas. För vissa elever stimulerar en bild lärandet bättre än en text.Syftet för examensarbetet är att undersöka hur lärare i gymnasieskolan använder Bilder i undervisningen, vilka syften de har och vilka erfarenheter de gjort av bildanvändandet. Undersökningen bygger på elva intervjuer med gymnasielärare.

Uppsatsen behandlar hur bilder kan leda till språkliga aktiviteter och därmedockså hur bilder kan vara språkstimulerande för andraspråksinläraren. Uppsatseninleds med en litteratur- och forskningsöversikt som beskriver någrapedagogiska teorier kring lärande och utveckling. I forskningsöversiktenbeskrivs också bilden som verktyg för kommunikation och svenska somandraspråk i teori och praktik. Till sist behandlas bilder och bildskapande somväg till målspråket och varför man skall använda bilder och bildskapande isvenska som andraspråksundervisningen.Undersökningen visar att Bilder i undervisningen kan ha mycket positivaeffekter för andraspråksinläraren genom att de bland annat fungerar somigångsättare till skriftlig och muntlig produktion. Genom bilder kan elevenockså åskådliggöra sin verklighet och sina tankar, vilket avspeglar sig både i dediskussioner som bilderna gav upphov till och i elevernas skriftliga produktion.Bilderna möjliggjorde för eleverna att arbeta på sin kognitiva nivå och de bildersom används i den observerade undervisningen bidrar till att de språkligaaktiviteterna tala, lyssna, skriva och läsa stimuleras.I undersökningen framkommer det att bilder i svenska somandraspråkundervisningen upplevs som positivt av eleverna, även om det finnsen tendens hos vissa elever att tycka att detta arbetssätt inte är ?riktigt arbete?.Men då undersökningen visar att bilder kan vara språkstimulerande på olika sättär det viktigt att pedagogen, precis som i all undervisning, diskuterar dedidaktiska frågorna varför, vad och hur med eleverna.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om bildanalys går att använda i undervisning för att uppnå en bättre och mer levande förståelse för historiska förlopp. För att undersöka detta genomförs ett undervisningsmoment i en åttondeklass där bilder visas, diskuteras och analyseras. De två områden som undervisningen behandlar är den franska revolutionen och den industriella revolutionen och bilderna är valda för att åskådliggöra dessa historiska förlopp. För att kunna fastställa om eleverna uppnått en bättre förståelse för dessa historiska förlopp används observationer, enkäter och ett skriftligt prov som eleverna får göra i anslutning till de båda momenten. Undersökningens resultat visar att eleverna nåt en bättre och mer levande förståelse för de två historiska förloppen som behandlats.

I vårt examensarbete har vi undersökt bildens påverkan på barns läsutveckling. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur barn använder sig av bilder när de läser texter samt hur bild tillsammans med text kan påverka läsinlärningen. För att ta reda på våra frågeställningar har vi intervjuat barn i årskurs två kring olika bilder. Med bilden som utgångspunkt har vi studerat litteratur som berör området. I undersökningen kom vi fram till att bilder är en viktig del till läsförståelsen och att barnen använder sig av bilder när de läser.

Att undersöka hur elever blir hjälpta av bilder för att förstå vår omvärld var utgångspunkten i denna undersökning. För att försöka få fram det, valdes bland annat att låta eleverna rita egna bilder. Eleverna fick i uppdrag att med hjälp av bilder förklara växthuseffekten samt intervjuades ett urval av elever. Bilderna analyserades och de transkriberade intervjuerna ställdes i förhållande till vad de ritat. En del av elevernas bilder kontrasterar mot deras egna uppfattningar om hur bilder bör ser ut för att på ett bra sätt förklara olika ting och händelseförlopp.

Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på om pedagogerna på två mångkulturella förskolor arbetade medvetet med språkutveckling utifrån bilder på väggarna i innemiljön. Syftet var även att undersöka om barnen på avdelningarna fann det intressant att kommunicera med andra barn och pedagoger om de bilder som fanns på väggarna och i så fall i vilka situationer samtalen ägde rum. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av relevant litteratur inom ämnet, observationer i verksamheten och intervjuer med fyra pedagoger. En upptäckt som vi gjorde i vår undersökning var att ingen av pedagogerna använde sig av bilder på väggarna som ett språkutvecklande verktyg. I vår undersökning visade det sig att barnen föredrog att samtala om de bilder som de hade en gemensam erfarenhet kring..

Detta arbete syftar till att undersöka vad bilder, gestaltande religiösa berättelser, kanförmedla om den religiösa kontext där de har sitt ursprung. Hur väl dessa bilder kantjäna som hjälpmedel till att förklara centrala aspekter av respektive religion iundervisningssammanhang är även en del som kommer att undersökas. Det aktuellabildmaterialet består av två bilder hämtade ur den kristna och den buddhistiskabildtraditionen. För att behandla aktuella bilder används en kvalitativ observationsmetodi form av en egen bildanalys-anpassning som inkluderar delar av både den ikonologiskaoch semiotiska analystraditionen. Resultatet av dessa analyser visar att den aktuellatypen av bilder kan, under gynnsamma omständigheter, förmedla information om sinreligiösa kontext och på sätt även tjäna som ett didaktiskt hjälpmedel..

Jag undersöker min värld genom de bilder jag skapar. Jag gestaltar den värld jag ser, för att dela den med betraktaren genom fotografi, video, text och ljud.